Riksbanken om stimulansverktygen

Heta Stolen i Sparbankstältet på Hamnplan 208 har haft många skarpa namn på besök denna Almedalsvecka. Idag kom bland andra Martin Flodén, vice Riksbankschef, förbi och delgav oss Riksbankens syn på konjunkturen och stimulansverktygen.

Martin började med att konstatera att det inte ligger nån rejäl konjunktursvacka i deras nuvarande prognos, utan det Riksbanken ser framför sig är en lite långsammare tillväxt men ändå ett starkt konjunkturläge. Han ville också skicka med till lyssnarna att den ränta som vi har nu, minus 0.25%, är ett väldigt lågt ränteläge och det är svårt att uttala sig om att räntan är för hög eller penningpolitiken för stram i förhållande till det konjunkturläge vi har.

– Jag tycker det ska till en väldigt annorlunda konjunkturutveckling innan man börjar efterlysa en mer expansiv penningpolitik för att bara hantera konjunkturen. Och sker ett sånt läge då får man ju komma ihåg att räntan redan är låg men att det ändå finns åtminstone tekniska möjligheter att ha en ännu lägre ränta. Och när det handlar om konjunkturutveckling och inte inflationen då är det ju uppenbart att det inte bara är penningpolitiken som kommer bidra - utan då har vi ju även finanspolitiken som kan stötta konjunkturen, menade Martin.

 

Göran Hedman, ordförande i Sparbankernas Riksförbund, ställde som moderator frågan om vart taket för räntan kan tänkas vara i händelse av framtida höjningar men utan att det skulle äventyra svensk ekonomi och svenska tillväxten:

– Det som ligger i Riksbankens prognos är att styrräntan bara har stigit med en dryg procentenhet om tre år, så det är ju en väldigt blygsam ökning som vi ser där. Och då har vi förstås standardiserat och räknat med att det slår mot hushållens ekonomi och det gör det på ett annat sätt än det har gjort historiskt. Hushållen har idag inte riktigt dubbelt så höga skulder i förhållande till sin inkomst jämfört med för 15-20 år sedan. Men så har man också en högre andel rörlig ränta på sina bolån än tidigare, vilket ger oss att den totala sammanlagda effekten av en räntehöjning får ungefär dubbelt så stort omedelbart genomslag för hushållens löpande utgifter mot tidigare, enligt Martin.

– Sen kan det ju uppstå scenarier där inflationen och inflationsförväntningarna börjar stiga väldigt snabbt, och då är det motiverat för oss att börja föra en betydligt stramare penningpolitik än vad vi just nu ser framför oss. I ett sånt läge så kommer ju vissa hushåll, och det är ju de hushåll som har väldigt höga skulder i förhållande till sin inkomst, känna av det och eventuellt få problem. Men vi kommer inte utforma vår penningpolitik för att ta hand om just de hushållen utan vi gör sånt som är bra för Sverige som genomsnitt. Det finns helt klart risker som är kopplat till hushållens höga skuldsättning och det har vi också försökt påtala, avslutade Martin.